Operationen!
Sådär ja, kanske dags att prata lite om operationen jag gjort?
Som jag sagt tidigare har jag haft en dold skelning, jag vet inte hur länge, det är inte otroligt att jag haft den hela mitt liv. Med en dold skelning menas att mina ögon jobbat livet ur sig för att hålla mina ögon "normala" - alltså rakt framåt. Vid några tillfällen, typ när jag varit trött eller onykter, har mina ögon inte orkat med vilket för mig betytt att jag sett dubbelt. Mina ögon har alltså stått i kors. Galet jobbigt. Det har hänt under föreläsningar, filmkvällar, fester och ibland till och från hela dagar när jag sovit dåligt natten innan.
Jag har egentligen inte påverkats enormt av detta, jag har snarare anpassat mig utan att fundera. Ser jag dubbelt under en föreläsning eller medan jag kollar på film? Upp med handen för ena och problemet har varit ur världen. På den nivån alltså. Sedan förra hösten har jag ock stört mig mer och mer på det och tillslut bestämde jag mig för att ta tag i det.
Efter ett antal besök hos ögonmottagningen där ett antal mätningar gjorts kunde det fastställas att det utan tvekan skulle bli operation och att mina ögon verkligen är krigare - skelningen var inte så jätteliten direkt. Jag fick snarare höra att det var enormt konstigt att jag inte sökt hjälp tidigare.
Så nu är jag alltså där. Operationen är gjord och nu fokuserar jag på att läka. Än är det inte möjligt att säga hur stor skillnad operationen gjort, det kommer gå en månad innan jag ska på återbesök, men det känns bra.
Lilla historien är nu avklarad - jag antar att ni nu är nyfikna på bilder? Här kommer dem!
Innan operation
8h efter operation
24h efter operation
48h efter operation
72h efter operation
Såhär tre dygn efter att jag legat på operationsbordet vill jag ändå påstå att denna operation plus läkandet hittills varit mindre smärtsamt än vad jag förväntat mig. I det stora hela har det känts som en träningsvärk. Det är som att musklerna som flyttats varit med om världens träningspass, och som ni vet tar det emot lite att röra sig med träningsvärk, men man gör det i alla fall. Det var också det doktorn sa till mig - musklerna ska röras och ögonen ska användas som vanligt, då läker det som fortast. Att det kliar och svider, som att vara riktigt trött med grus i ögonen, ser jag som att det läker. Det är det jag låter snurra om och om igen när jag känner för att gnugga och klia. I och för sig ska jag även erkänna att det känns lite äckligt fortfarande, hela grejen. Viljan att klia och gnugga och ta på ögonen blir alltså inte så stark, istället blir jag lite lätt illamående när jag tänker på det. De hjälper.
När man tittar på min bild från i dag kan man verkligen se att läkning pågår. Ser ni den fina, gula färgen? Själv tycker jag att ögonen ser äckligare ut nu än vad de gjorde precis efteråt och efter 48h, när det egentligen kan anses som värst. På eftermiddagen efter operationen var jag inte så svullen och det röda i ögonen hade skarpa kanter mot det vita. På 24hsbilden kan man dock se att det är mer svullet. 48h efter är det som mest svullet samtidigt som kanterna mellan rött och vitt är grumliga. Fast jag måste bara säga, trots att jag 48h efter är som mest svullen - visst är det inte så illa? Det kändes däremot som mest. Mina stygn skavde mot ögonlocken, till exempel (Ja, jag har stygn i ögonen, uuugh, och man kan se dem..!).
72h efter kan man se att svullnaden är på väg ner, det är inte långt ifrån utgångsläget innan operation. Jag läste på lite om blåmärken och hittade detta, som förresten verkar vara en riktigt dålig direktöversättning:
"Som ett blåmärke läker, det ändrar färg tills den försvinner. Blåmärken förändring vanligtvis färg i en utveckling från en rödaktig rodna till en gradvis mörkare blå eller lila, följt av grönt och slutligen gul-brun."
"Om du har ett blåmärke som är en gulaktig färg eller en gul-grön, är det ett gammalt blåmärke - förmodligen flera dagar gammal."
Den gula färgen är alltså det sista stadiet av ett blåmärke, vilket min läkare likställt operationens resultat med. Som ett blåmärke i ögonen. Detta borde med andra ord betyda att det bara kommer att se bättre och bättre ut nu - kanske redan imorgon eller i övermorgon. Woohoo!
Som jag sagt tidigare har jag haft en dold skelning, jag vet inte hur länge, det är inte otroligt att jag haft den hela mitt liv. Med en dold skelning menas att mina ögon jobbat livet ur sig för att hålla mina ögon "normala" - alltså rakt framåt. Vid några tillfällen, typ när jag varit trött eller onykter, har mina ögon inte orkat med vilket för mig betytt att jag sett dubbelt. Mina ögon har alltså stått i kors. Galet jobbigt. Det har hänt under föreläsningar, filmkvällar, fester och ibland till och från hela dagar när jag sovit dåligt natten innan.
Jag har egentligen inte påverkats enormt av detta, jag har snarare anpassat mig utan att fundera. Ser jag dubbelt under en föreläsning eller medan jag kollar på film? Upp med handen för ena och problemet har varit ur världen. På den nivån alltså. Sedan förra hösten har jag ock stört mig mer och mer på det och tillslut bestämde jag mig för att ta tag i det.
Efter ett antal besök hos ögonmottagningen där ett antal mätningar gjorts kunde det fastställas att det utan tvekan skulle bli operation och att mina ögon verkligen är krigare - skelningen var inte så jätteliten direkt. Jag fick snarare höra att det var enormt konstigt att jag inte sökt hjälp tidigare.
Så nu är jag alltså där. Operationen är gjord och nu fokuserar jag på att läka. Än är det inte möjligt att säga hur stor skillnad operationen gjort, det kommer gå en månad innan jag ska på återbesök, men det känns bra.
Lilla historien är nu avklarad - jag antar att ni nu är nyfikna på bilder? Här kommer dem!
Såhär tre dygn efter att jag legat på operationsbordet vill jag ändå påstå att denna operation plus läkandet hittills varit mindre smärtsamt än vad jag förväntat mig. I det stora hela har det känts som en träningsvärk. Det är som att musklerna som flyttats varit med om världens träningspass, och som ni vet tar det emot lite att röra sig med träningsvärk, men man gör det i alla fall. Det var också det doktorn sa till mig - musklerna ska röras och ögonen ska användas som vanligt, då läker det som fortast. Att det kliar och svider, som att vara riktigt trött med grus i ögonen, ser jag som att det läker. Det är det jag låter snurra om och om igen när jag känner för att gnugga och klia. I och för sig ska jag även erkänna att det känns lite äckligt fortfarande, hela grejen. Viljan att klia och gnugga och ta på ögonen blir alltså inte så stark, istället blir jag lite lätt illamående när jag tänker på det. De hjälper.
När man tittar på min bild från i dag kan man verkligen se att läkning pågår. Ser ni den fina, gula färgen? Själv tycker jag att ögonen ser äckligare ut nu än vad de gjorde precis efteråt och efter 48h, när det egentligen kan anses som värst. På eftermiddagen efter operationen var jag inte så svullen och det röda i ögonen hade skarpa kanter mot det vita. På 24hsbilden kan man dock se att det är mer svullet. 48h efter är det som mest svullet samtidigt som kanterna mellan rött och vitt är grumliga. Fast jag måste bara säga, trots att jag 48h efter är som mest svullen - visst är det inte så illa? Det kändes däremot som mest. Mina stygn skavde mot ögonlocken, till exempel (Ja, jag har stygn i ögonen, uuugh, och man kan se dem..!).
72h efter kan man se att svullnaden är på väg ner, det är inte långt ifrån utgångsläget innan operation. Jag läste på lite om blåmärken och hittade detta, som förresten verkar vara en riktigt dålig direktöversättning:
"Som ett blåmärke läker, det ändrar färg tills den försvinner. Blåmärken förändring vanligtvis färg i en utveckling från en rödaktig rodna till en gradvis mörkare blå eller lila, följt av grönt och slutligen gul-brun."
"Om du har ett blåmärke som är en gulaktig färg eller en gul-grön, är det ett gammalt blåmärke - förmodligen flera dagar gammal."
Den gula färgen är alltså det sista stadiet av ett blåmärke, vilket min läkare likställt operationens resultat med. Som ett blåmärke i ögonen. Detta borde med andra ord betyda att det bara kommer att se bättre och bättre ut nu - kanske redan imorgon eller i övermorgon. Woohoo!
Kommentarer
Trackback
